Vad betyder Pura Vida!

Pura Vida är ett utryck som du kommer att få höra ofta i Costa Rica. Det betyder ordagrant ”rent liv” men kan översättas som ”prima liv” eller ”ha de gott!”. Uttrycket kan användas såväl som för att säga hej när någon kommer som att säga hejdå när någon går. Om du vill säga att någon är bra kan du också använda uttrycket ”Usted es pura vida!” (ni/du är mycket bra!).

Man kan säga att uttrycket är en nationalsymbol eller ett måtto för landet.
Costaricanerna (Los Ticos) började använda uttrycket ”Pura Vida” 1956 efter att ha sett den mexikanska filmen med samma titel. Vid den tidpunkten använde bara en liten del av befolkningen uttrycket men på sjuttiotalet använde i stort sett alla costaricaner uttrycket för att utrycka glädje.
Idag är uttrycket så etablerat att det står i costaricanska ordböcker.
Man kan också säga att det är just vad de flesta som flyttar till Costa Rica söker. Pura vida, det goda livet.

Costa Rica toppar (2009) Happy Planet Index. Alltså en lista över de lyckligaste länderna på planeten. Som jämförelse kan nämnas att Sverige kommer först på 53:e plats.

Costarikaner eller Ticos som de kallar sig själva är generellt sett lugna, artiga, prydliga, bildade och vänliga. Undantag finns här som på alla andra ställen.

Det är lätt att vara utlänning i Costa Rica eftersom man blir bra behandlad och de flesta är positiva till utlänningar. Nåväl, till rika utlänningar kanske jag skall tillägga. Jag tror inte t.ex. nicaraguaner och colombianer alltid känner sig lika bra behandlade. Men som svensk är man väldigt välkommen.

Ticos är familjeinriktade och älskar fest. Man ställer till fest så fort det finns en ursäkt och festerna är ofta stora tillställningar för släkt och vänner där mat har en central roll. Det finns många helgdagar och man tar seriöst på dessa och festar mycket och länge. Dock handlar inte festerna så mycket om alkohol utan mer om god mat, musik, skratt och gott sällskap.

Utlänningar som blir tillsammans med en tico/tica får vara beredda på att de får en STOR släkt på köpet. Släkterna kan vara enorma och familjesammankomster på uppemot hundra personer är inte ovanliga. Man hjälps åt i släkten och utbyter tjänster och varor. Finns det en snickare i släkten (och det gör det alltid) så är det han och ingen annan som anlitas. Costaricaner anklagas ibland för nepotism, alltså svågerpolitik där man mest litar på de inom släkten och helst gör affärer med dessa.

Om du säger till en tico att du behöver en elektriker så har denne i stort sett alltid en svåger som är elektriker, och han är alltid den bäste i landet.

Costaricaner är för övrigt som folk är mest. Dom bekymrar sig för samma saker som oss svenskar, politiken, landets utveckling, jobben och att sonen vill tatuera sig. Dom lever ofta i enklare hus  men samtidigt så är klimatet i Costa Rica snällt så mycket tid ägnas utomhus eller på den stora verandan. Inomhus tittar man på tv och sover.

Costaricaner älskar hästar. Du ser dagligen folk som rider till snabbköpet eller bara är ute på en nöjesrytt. Topes, alltså hästparader anordnas i byarna och då går folk man ur huse för att visa upp sina hästar och paradera. Vid dessa tillfällen kan du tro att du befinner dig i vilda västern för folk klär upp sig i cowboyhattar och boots. Ett livligt spektakel.

Ticos är ofta extremt artiga. Många kan göra nästan vad som helst för att undvika en konfrontation eller att verka oförskämda på något sätt. Detta kan verka förvirrande för utlänningar. Ett ja är inte alltid ett ja i Costa Rica. När en Tico känner att ett nej som svar på en fråga skulle kunna verka förolämpande eller låta opassande, så kan personen lika gärna svara ja eller kanske. Om du säger tack till någon är nästan alltid svaret ”con mucho gusto”, alltså ”med stort nöje”. En annan vanlig variant är ”para servirle”, alltså ”till er tjänst”.

Vi svenskar är mer direkta i vår kommunikation och kan därför bli otåliga på all denna artighet och att ”gå som katten kring het gröt”. Med tiden kommer man in i det här försiktiga sättet att kommunicera på och man får lättare att läsa av vad en tico verkligen vill ha sagt. En bra portion tålamod hjälper och dämpar kulturchocken.

Den dominerande religionen är Katolicismen. Nästan alla städer och samhällen är byggda runt kyrkan och med en fotbollsplan i centrum. Fotboll är den näst största religionen i Costa Rica.

Ticos talar spanska. Många kan dock Engelska ganska bra, speciellt om de jobbar inom turism och/eller är högutbildade.

Att bo granne med medelticos kan vara lite speciellt för oss svenskar eftersom vi har mängder med outtalade regler för hur man beter sig och dessa gäller inte här. T.ex. så får man föra hur mycket oväsen som helst vid i stort sett vilken tid som helst på dygnet. Ticos gillar djur, höns och tuppar är vanliga, precis som hundar och katter.

När en tico stannar vid ett hus med bilen går han inte ut och ringer på, dels för att det nästan aldrig finns något att ringa på och dels för att ticos har respekt för hundar. Man signalerar alltid med tutan. Ibland väldigt ihärdigt! Ticos är även förtjusta i billarm. Dessa går av titt som tätt och det är en del av ljudbilden i landet. Ticos älskar också att elda så röklukt är en annan sak man får vänja sig vid om man bosätter sig i ett ticoområde.